I går gjorde jag en riktig fadäs.
Efter jobbet kom jag hem, lagade i ordning en halvfrusen pytt som jag kastade i mig på stående fot i köket, när jag sen gjorde en snabb inventering i kylen insåg jag att jag ätit de sista äggen samt druckit det sista kaffet och eftersom min kärlek jobbar kväll denna vecka så skulle han ju vakna upp i morgon, läs idag, utan vare sig kaffe eller ägg. Ingen bra start på dagen alltså. Eller det skulle i alla fall inte jag tycka!
Så jag bestämde mig för att trots den fullkomliga hällregn som smattrade mot fönstret. Inget dåligt väder bara dåliga kläder, right?!
Sagt och gjort, jag tog på mig mina finaste gummistövlar, inte så svårt då jag bara äger ett par, min ursnygga nya kappa och mitt minimala paraply och steg morskt ut genom dörren och tänkte att lite regn kan väl aldrig skada.
Hmm.. vad jag inte visste var att det blåste storm i Olivedal i går. Regnet kom från alla håll och kanter, upp i från ,ned i från, från sidan och i små tromber.. Tänkte först ge upp och gå tillbaka in i vår varma trygga och mysiga lägenhet men så tänkte jag har jag nu tagit mig ut får jag fan i mig fullfölja detta och gå och köpa kaffe till min kärlek vilket jag gjorde men på grund av den rådande stormen bestämde jag mig för att ta en liten genväg till en av alla tusen Hemköp i vårt område, genom det enorma bostadskomplex precis bakom vårat hus.. Ett genidrag av en människa med NOLL lokalsinne.
I 25 minuter irrade jag omkring i denna enorma labyrint av solid rosa betong, fullkommligt pissblöt, svettig, panikslagen och arg!
Behöver väl knappast tillägga att det inte blev något kaffe eller ägg till min kärlek.. I stället blev det en dosa snus och ett paket cigg inslaget i orange snöre med en lite notis om hur underbar och fantastisk han är!
Jag spenderade resten av kvällen hemma på soffan, blöt, mätt, längtansfull och nöjd över att äntligen hittat hem.
//C.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar