Hej,
Mitt namn är Caroline, jag föddes i Eskiltuna på sensommaren 1980.
År 2000 flyttade jag till sthlm, jobbade på div resturanger, levde livet glada dagar med ytliga vänner, märkeskläder, en uppsjö av vackra män och pengar på kontot.
2001 flyttade jag till Göteborg, hade träffat en man som visade sig inte vara rädd för mig och för mitt förflutna, han tog hand om mig, vårdade, tröstade och älskade mig. Jag krossade hans hjärta. För en dag i juli månad 2001 klev jag in på en bar i Göteborg, en bar där han jobbade, det var kärlek vid första ögonkastet, vi visste båda att vi var menade för varnadra men verkligheten vill annorlunda, jag flyttade från stan men jag glömde aldrig honom, vi höll kontkaten genom åren även om det bara vara sporadiskt.
2007 träffar jag en man som skulle visa sig vara min stora kärlek, en man som var trygg i sig själv, sund, smart, rolig och kärleksfull. Vi hade allt. Men så en dag i december 2009 får jag ett mail på facebook från honom, min vackra bartender, och helt plötsligt så var jag tillbaka i baren den där sommardagen i juli 2001, alla känslor var där igen, lika starka, lika passionerade och lika självklara. Jag hade inget val, ville inte ha något annat val än att vara med honom.
I mars 2010 får jag och min vackra man äntligen chansen att vara tillsammans. Det är vackert, självklart, passionerat och så fullt av kärlek och respekt. Allting make sence för första gången i mitt liv, jag förstår att det är så här det ska kännas att älska någon och bli älskad tillbaka. Jag har aldrig varit lyckligare, han är mitt livs kärlek. Jag har letat efter honom igenom flera livstider och när vi äntligen träffades så slog det inte bara gnistor, det var en tornado, vi hade inget annat val än att vara tillsammans.
Så en dag i juli ändrades allt.
Det enda jag vet nu är hur självklar min kärlek är för honom, vad jag är bredd att göra för att vara med honom, jag vet nu hur det känns att älska någon villkorslöst, att vakan varje morgon med enn uppgift, att förgylla och stötta denna fantastiska männsika genom livet, visa honom varje dag vilken fantastisk och speciell person han är. Att tillsammans kan vi klara allt!
Jag vet det nu men kommer det att vara tillräckligt?
Endast tiden kan utvisa vad min framtid har att erbjuda. oavsett så är jag hoppfull, förväntansfull och livrädd.
//C.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar