22 mars 2010

Stöd

Mina systrar anser att jag lider av relationsproblem, att mitt missbruk är relationer.
Jag anser att det har fel men jag vet att jag har enormt mycket att jobba med när det kommer till relationer, att jag är fucked-up. Men å andra sidan vem är inte det?

Inte en enda gång sen jag pratade med föräldrarna få nästan 1 månad sen har någon i min familj hört av sig till mig, frågat mig rakt ut vad som hänt, vad som händer i mitt liv, hur jag mår, hur mina framtidsplaner ser ut. Istället sitter dom hemma, skypar, antar, gissar och kommer med förhastade slutsatser om hur jag mår och hur min sinnesstämning är.
Fast det är ju mitt fel också, jag har ju inte heller hört av mig. Men jag orkar inte ta ännu en fight, orkar inte hantera ångesten från min familj.

Jag har berättat min historia för alla som vill lyssna och konstigt nog är min familj de enda personerna som inte hört mig, inte sett mig, de är de personer som nu när jag som mest behöver dom väljer att sitta hemma i hemmets trygga vrå och skaka på huvudet av missnöje, prata sins emellan om mig inte med mig, om hur jag dragit mig undan, in i mitt skal, rynkade ögonbryn av oro för deras skull, skammen de känner har inget med mig att göra, det handlar om vad alla andra ska tycka och känna nu när Caroline freakat ur och ställt in sitt bröllop!!?! Och sen hör och häpna har hon träffat en annan.. Japp, helt klart så måste hon vara relations missbrukare - ABSOLUT!!

Jag är så trött, känslomässigt utmattade. Jag är glad att jag ska träffa min psykolog i dag.

//C.

Inga kommentarer: